tisdag, juni 01, 2004

Demokratin inte hotad!

Sitt stilla i båten! Demokratin är inte hotad. Nyheterna kommer att fortsätta sändas.

Några (exempelvis Yukio) har noterat att det drar ihop sig till konflikt mellan fack och arbetsgivare i de så kallade Public Service-företagen. Facket varslar om stridsåtgärder. Exempelvis ska man ta ut Annika Lantz i strejk - i en minut.

Själv ska jag försöka få facket att utesluta mig, om det nu verkligen blir konflikt på torsdag.

Kort om vad det går ut på.

I avtalsförhandlingarna har Journalistförbundet bestämt sig för att slå ett slag för de visstidsanställda, som arbetsgivarna behandlar dåligt genom att kringå lagen om anställningsskydd (vilket jag skrivit om tidigare). Journalistförbundet vill förbjuda arbetsgivaren att använda de olika anställningsformer som står till buds, och på så sätt försöka se till att public service-företagen ger vikarier och projektnegrer fasta tillsvidareanställningar. Och förbjuda SVT och SR att köpa in produktioner från bolag som inte har tecknat kollektivavtal - alltså oavsett produktionskvalitet. Dessutom har facket uppvaktat ministern och bett honom utvidga LAS.

Och visst vill väl folk ha fasta och trygga jobb. Jag med. Men de kommer inte att uppstå med fackets metoder. Och fler anställda är för det första inte vad som behövs.

Vad SVT och SR behöver göra är att kicka folk. Jag har tidigare sagt att på en höft 25 till 30 procent kanske är en lämplig och möjlig målsättning. Tittarna skulle inte märka ett dugg. Jag lovar. Det är många anställda som inte gör ett dugg. Många sjukskrivna för att de inte trivs med arbetet. Många som chefar över såna som inte gör ett dugg. Många som borde byta jobb. Så det finns att ta av.

SVT har hamnat i den lyckliga situationen att de äntligen fått en så handlingskraftig ledning att det för första gången i historien ser ut att avskedas folk. Mest med så kallad naturlig avgång, och avgångsöverenskommelser och sånt, förstås. Men ändå.

Facket är emot detta, naturligtvis. Så tvärt emot var facket att, när nedskärningsplanerna presenterades, de omedelbart avgav ett misstroendevotum mot ledningen.

Det var då jag började fundera på att gå ur facket. Trots att jag gillar iden med arbetstagarföreningar, arbetstagarrepresentation, och så vidare.

Jag menar bara att det ändå måste ligga i fackets intresse att företaget ska fungera bra också - och inte bara se till medlemmarnas trygghet.

Så jag funderade på att gå ur, alltså. Hörde mig för om hur det skulle gå till. Men det verkade vara en krånglig process, med tre månaders uppsägningstid, dessutom, så det rann ut i sanden, som mina idéer brukar...

Men så kom avtalsförhandlingarna. De strandade. Och facket hotar med konfliktåtgärder som ska börja träda i kraft på torsdag (3/6). Bland annat ska anställda upphöra med att använda sina privata mobiltelefoner i tjänst. Låta bli att jobba längre pass än åtta timmar. Och lite annat. Punktinsatser som kommer att göra jobbet lite trögare.

Arbetsgivarens (eller rättare sagt vd Christina Jutterströms) infama reaktion kom i ett internt mejl imorse, där det påstods att stridsåtgärderna var ett hot mot demokratin.

"det är med stor oro och ett djupt beklagande jag tvingas konstatera att om Svenska Journalistförbundets konfliktvarsel mot SVT, SR och UR som planerat träder i kraft på torsdag kan Sveriges Television inte leva upp till vårt uppdrag att slå vakt om de demokratiska värdena i vårt samhälle."

Juttan menade i mejlet alltså att det skulle vara omöjligt att genomföra sändningarna av Rapport 19.30, Aktuellt 21, Regionala nyheter 22 och 22.15, EU-valets slutdebatt fredagen den 11 juni, och Valvakan den 13 juni om fackets stridsåtgärder realiserades.

Och det är ju nonsens.

Fackets stridsåtgärder kommer bara visa att medarbetarna mycket väl kan producera kvoten på kortare arbetstid, och att de är så lojala mot produktionen (de enskilda programmen, inte ledningen) att de mer än gärna ringer på egna mobilen trots att det är av facket förbjudet.

Lyckat!

Själv ska jag ringa. Och jobba länge. Och påtala detta för fackklubben. För i stadgarna står det att den som bryter mot stridsåtgärderna ska bli utesluten, om det inte finns starka skäl däremot.

Uteslutningen torde bli omedelbar. Och då slipper jag den tre månaders uppsägningstid som annars Journalistförbundet tillämpar. Och då sparar jag i runda tal tusen spänn.